Pernambuco

Jag skulle hyra bil fyra eller fem dagar på flygplatsen och ordnade en bra deal med min resepartner så det blev som hittat. Det finns så mycket fint att säga om Pernambuco, men jag låter texten tala ur broschyren nedan.

Planerna gjordes på resande fot, med öppna fönster, medköpta frukter och musik ur en liten bärbar högtalare. Bilen som var någon VW variant som troligen bara finns här var helt ny, 2013 års modell. Den såg vid första anblicken fräsch ut inuti, inget speciellt men fräsch bara. Efter alla papper påskrivna och när det var dags att ge sig av, inser jag att de måste ha glömt att ge oss "fronten" till bilstereon, jag tänder lampan, finns ingen stereo, bara plats för en, jag ser på dörrarna, det saknas högtalare dessutom.. De förklarar att det inte finns någon, men men jag lägger i backen och ska köra, trög ratt fast bilen är på, ojj ingen styrservo heller, whäätt?? Jag börjar skratta och vevar ner rutorna manuellt med spaken. Det var en bil från 80-talet med lite modernare drag och material i plast. Det var rätt intressant att se men den gick bra så det tog oss fram.

Stoppen var många, i många småstäder där turismen knappt fanns, vissa byar var så små och knappt någon utanför byarna hade varit där. De flesta satt utomhus, utanför sina hem och umgicks och när vi strösa omkring med bilen såg på oss, "vilka är dem här?" typ.. småstadseffekten. Man fick vinka och hälsa på alla, då fick man också leende och en hälsning tillbaka, det var kul! Det blev många småstopp lite överallt och hade blivit betydligt fler om tiden räckte till. Här i Pernambuco finns mycket av allt, jag ville uppleva naturen inåt i landet och bestämde för att fokusera på det. Höjdpunkten av alla platser jag besökte i denna stat, småstäder och stränder (som jag ändå skrivit/upplevt en del av), var den otippade campingplatsen och hikingen i just denna by som också hade en otrolig natur beskriven i guiden jag läste i innan. Vi hittar den av en slump och blev helt tagna av den magiska platsen med en fantastisk utsikt över berg och slätt. Campingen var byggd mellan småberg högre upp ovanför havsnivån med naturlig pool av regnvatten, liten restaurang, palmträd och många platser att sitta och se ut eller se stjärnor på natten. Där vi bodde var det små kupolformade rum med säng, fönster och en dörr. Det var mycket intressant och samtidigt enkel arkitektur. Hela denna område var faktiskt under havet cirka 40 miljoner år sedan och det kunde man klart se dagen efter när vi drog iväg på hiking kl 06.30 efter en rätt skön frukost med ägg, frukter och nylagade juicer av tropiska frukter och med kaffe, utan socker ;) 

Vi tog bilen och hade en guide med oss som tog oss fram och beskrev det mesta rätt bra vad jag förstod, vad jag inte förstod var just allt han sa då han pratade på portugisiska :) Jag snappade upp vissa saker, annat fick jag översatt ibland, men jag tänkte inte mycket på det eftersom det som fanns att se var rätt intressant i sig. Bergen och miljön var helt i sand, det fattade jag efteråt då berget är något fastare än vanlig krita, men det det ut som vilken sten som helst. Det var sammanpressad sand som låg under hav och fått alla möjliga former och på vissa håll även vackra färger på grund av olika mineraler som färgsatte berget under havet. Alla småhål, öppningar och annat där undervattensdjur en gång levt, har nu samma platser blivit hem för andra landslevande djur och insekter som bin, getter och annat.. Formationerna förbryllade, färgerna likaså, det var magiskt. Rätt efter hikingen i samma veva besökte vi även konstnärer som skulpterade råa figurer i obehandlad trä. Det bodde enkelt och hade flera familjemedlemmar som satt och skulpterade olika formationer, djur, ansikten och så vidare. En del var intressant, men väckte inget större intresse att jag kände för att få med mig något. Efteråt blev det lunch/middag i byn där den gjordes enbart för oss fyra av en pousada som egentligen inte hade någon servering. Kvinnan gick för att köpa en del saker och kokade ihop det för oss. Det blev ägg, ost, bröd, en kokad rotfrukt som är vanlig i Sydamerika jag glömmer namnet på och kaffe, det fanns ingen restaurang här därav den enkla serveringen. 

Dagen efter begav vi oss vidare, mot ett annat ställe, en by med sjukt fin natur och små bananplantage med en flod och minivattenfall vi badade i, det var avkopplande. Det var dags att röra sig tillbaka för att återlämna bilen dagen efter och vi rörde oss tillbaka mot kusten, stannade i en liten och fin stad för övernattning. Det hela fick en avslutning vid havet innan vi kom fram till Recife, men vilka ställen man fick se ingen annan rekommenderat tidigare var otroligt, som sista uppehållet, en sjukt mycket mer modern strandstad för de rikare skaran. Det finns så mycket att se och uppleva, att ha hyrt bil var riktigt bra ide dock inte för skrivandet, för att för många småting sker så fokusen skulle förlorats och det skulle bli för rörigt. Jag vill uppleva Pernambuco igen, ingen snack om det! 

Jag lämnade Recife för Salvador senare samma kväll med en nattbuss kl 23.00 i nio timmar. Var ju på flygplatsen och passade på för att de om det fanns flyg, en plats! men för dyrt så jag tog tuben till busstationen som låg vid sista hållplatsen, utanför staden (flygplatsen var närmare!). Jag kom fram på morgonen till Aracaju, som är på vägen till Salvador. Det fanns ingen direktbuss, det var fullbokat så jag fick sträcka på benen tre timmar, en frukost, lite internet efter fem dagar och sedan halv tolv på dagen vidare till Salvador på cirka sex timmar. Salvador var en sådan kontrast på många sätt. Det var en central handelsplats bara för slavar ett par hundra år sedan och det märktes på befolkningen där knappt någon vit fanns, kändes som Afrika nästan hehe! Nu är jag på en buss igen efter två och en halv dagar i Salvador. Snart är jag i Chapada Diamantina som är något unikt och min högst prioriterade sevärdhet/upplevelse i Brasilien tänker jag. Är väl snart framme efter sju timmar på bussen så jag rundar av. Detta blir något utöver det vanliga tror jag och kommer att återkomma med om det uppfyllde förväntningarna eller inte.. Du läser ju och jag skriver (ca tre timmar per inlägg med bilder och allt) så då får du veta också! På återhörande! ;)