onsdag 25 december 2013

Pirates of the Amazon

Det jag egentligen vill skriva om är destinationen jag befinner mig på just nu eller resultatet av denna bisarra, roliga, surrelistiska båtresa på gott och ont. Men jag måste klämma in denna upplevelse eftersom den är viktig på många sätt, dels är det en kontrast när det kommer till standarder, säkerhet och hygien men även på grund av att den trånga ytan medför ofta ofrivilliga möten som börjar som något jobbigt och ansträngande (eftersom att man tror ibland att vissa personer bara inte går ihop) men här får man anpassa sig då de ofta kommer till en, möten. Tidigt började jag inse att det var bäst att bara älska läget, det var då allt det bisarra blev något positivt och kul. Man fick släppa hämningar och bara hamna i samma våglängd för att klara av den nästan tre dagar långa resan..

Baren där allting sker..

Vackra utsikter på byar längs med resan..


Människorna på denna båt bestod till stor del av barnfamiljer med ansvarsfulla mödrar och fäder. Den bestod till en del av oansvarsfulla sådanna också eller missbrukare då en eller båda föräldrar, vuxna kunde supa från gryning till de tuppa av mitt på dagen för att fortsätta sedan på kvällen igen. Vissa firade långa arbetsperioder och festade så mycket det gick för att de var på väg till sina familjer med pengar. En del situationer var sorliga också, då vissa barn fick uppleva sina föräldrar i dessa situationer som en norm. Men det var en del av livet här, då många på denna båt hör till den fattigare skaran av amazonas befolkning som reste för att jobba eller hälsa på familj på andra orter längs med Amazonasfloden. 
Människorna var till största delen mycket vänliga från hjärtat, utan att kunna kommunicera helt bekymmerfrit har jag upplevt stor generösitet från hjärtat gentemot mig i alla former då de tyckte om att jag var i de sociala zonerna och att jag uppskattade ambienten, jag blev en av dem vilket faktiskt värmde. Och med generösitet från hjärtat menar jag att de inte förväntade sig samma sak tillbaka utan de bjöd för att de ville dela sin glädje genuint och inte vara generös och exempelvis "bjuda" för att på nästa runda få ölen tillbaka.. Jag har sett fina vänskap skapas med tårar i ögonen då avskeden kom och det var fint att se, det var så mycket äkta med allt, trots kaoset och alla de svåra liv man kunde förstå att många hade.

The real pirates of the Amazon..


Klockan är ca 15 på dagen och en har redan däckat rätt vid baren, han har sovit på samma plats i timmar.. ingen brydde sig, det är standard hehe

Jag fick anpassa mig till klimatet och det gick snabbt. Framåt kvällen blev det mer drag, det blev testosteronladdat ibland också, men det ledde aldrig till något fysiskt. Folk blev fulla som på finlandsfärgan om inte värre, men det gick bra det finns någon annan form av respekt jag inte är van vid, man kunde skälla det var ok men inte mer. Jag kunde uppleva att det blev lite för mycket hets vissa stunder så jag drog mig ner till nedre deck istället, till mitt lilla trånga utrymme där min hängmatta väntade hängandes som ett snöre för att det var trångt. Jag fick finna platsen och försöka göra mig så bekväm det gick för att sedan somna in till det brummande ljudet av en den kraftiga dieselmotorn..


Min destination skulle vara Santarem där båten hade sitt första stop. Jag reste med några som skulle dit, vissa andra jag stötte på, på båten som jag träffat innan i Manaus skulle till 'Alter do chao', Amazonas karibien sades det, så jag haka på dit istället. Med taxi på 40min från Santarem kom vi fram ca kl 22 på kvällen. Det var nog det klokaste jag gjort och i nästa inlägg får ni veta varför! 

Tack för att ni läser och kommentera mera, för det gör mig glad! skäms inte ;)
Kärlek, 
/E

1 kommentar:

  1. Mijenjaj profesiju!
    Ti si pravi, pravcati putopisac!
    Pravo je zadovoljstvo citati tvoje tekstove!
    Bravo, Miki!!!!
    Mama :)

    SvaraRadera